Det blev vanligt porto i år igen.

Julkorten är skickade. Som vanligt lite i sista stund. Lille E fick posera i tomtedräkten som är stor nog att passa utanpå overallen (och inköpt till luciafirandet). Han tyckte det var sådär... Här är några av de bilder som inte fick pryda årets julkort.

En bra helg!

Lille E ligger i sängen, jag har precis lagt lagt honom. Men han sover inte än. Då och då hör jag små glädjetjut från övervåningen. Kanske tycker han han precis som jag, att helgen varit så bra att det är synd att den redan går mot sitt slut...

Vi har egentligen inte gjort något speciellt. Bara samlat kraft inför de sista veckorna innan julen. Bakat lite, städat lite, handlat EN julklapp. Inte mycket kan tyckas men jag är nöjd. Och lille E är nöjd! (Och maken med tror jag... även om han satt sig för att jobba nu).

Och imorgon är det Lucia och lille E ska vara tomte. Hans första luciatåg! Och jag ska vara tärna. På jobbet. Enligt traditionen ska alla nyanställda lussa... tur att vi är många som börjat i år!

Önskar mig lite lugn och ro. Och extra tid i massor.

Så. Ännu en dag till ända. Puuhh... Allt händer på en gång. Allt ska klämmas in innan året tar slut. Deadlines på jobben, julfester hit och dit, en och annan kurs. Samma visa varje år. Och jag som bara vill ta det lugnt och ägna mig åt lite julförberedelser...

Det är kanske den vanliga julstressen. Och jag måste bara få klaga lite. Funderar mycket just nu. Prioriterar jag rätt? Gör jag det jag vill? Jobbar jag för mycket... ? Det dåliga samvetet gnager.

Men. Nog om mig. Lille E har i alla fall klarat av de flesta sina inplanerade besök och möten nu. Han har ett nytt glasögonrecept, många bra mål att jobba mot och CPUP:n visade att han utvecklats lite sen sist. Det visste vi ju i och för sig men det är alltid bra att få det svart på vitt! Det går inte snabbt men långsamt leder också någonstans. Det har jag hört sjungas... och det är ju sant!

På tal om målen. Ett av de mål vi har satt upp i "habplanen" är att E ska använda båda sina händer i större utsträckning. Inte bara vänster hand. Träningen har redan påbörjats, sen länge, inte minst på förskolan och det ger verkligen resultat. Korta, korta stunder kan E hålla föremål även med höger hand. Och så kliar han sig i huvudet med högerhanden då och då. Och klappar händerna. Små framsteg kan tyckas men stora för oss!

Ett annat mål vi har satt upp är att E ska sitta själv på golvet i 1 minut. Det är minsann ett mål som heter duga... Lille E förstår nämligen inte alls vitsen med att sitta någon annan stans än i pandastolen, vagnen eller bilstolen. Men. Även här sker små små framsteg... från att inte alls vilja sitta i någons knä går det nu också riktigt bra. Och sjunger man en sång som E gillar, t ex Prästens lilla kråka, sitter han som ett ljus... då kan man nästan släppa taget för ett ögonblick. Men man måste passa sig för så fort man kommer till strofen "än slank han dit..." så kastar sig lille E åt sidan. Ännu ett framsteg alltså. Han har lärt sig att så gör man i den sången!

De andra målen handlar om kommunikation, att äta och dricka själv och förflyttning. Många utmaningar som kräver mycket tid. Tid vi gärna tar oss men som vi ändå upplever att vi inte alltid har... Så det skriver vi överst på önskelistan inför julen. Extra tid. Lille E kanske skriver Duplo. Det var nämligen vad han hade ett berg av framför sig på bordet när jag kom till förskolan och hämtade honom idag. Lycklig över ljudet han orsakade när bit efter bit kastades i golvet!