Förutom ett besök på tandkliniken hann lille E och farmor med en promenad i onsdags. En bit längre upp på vår gata mötte de ett par granntjejer som var ute och lekte. När de fick syn på E och farmor frågade en av dem nyfiket;
"Är det där en riktig rullstol?" (med betoning på riktig)
"Ja" svarar farmor.
"Varför sitter han i den?" blir så klart nästa fråga.
"För att han inte kan gå själv"
"Vad fin den är. Häftig!" blir flickans självklara kommentar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Underbart! :)
Vad glad jag blir när jag läser ditt inlägg :-). För barn är det så enkelt!
Skicka en kommentar