Tror att vi börjar vänja oss vid vardagen igen. Sjukhusvistelsen känns ganska avlägsen men i flera dagar, ja till och med ett par veckor efter operationen gick jag omkring och tyckte allt var lite overkligt. Livet har under hösten bara handlat om denna operation, om väntan på ett datum, om isolering för att hålla lille E frisk, om att förbereda våra kollegor på att vi snart försvinner ett tag igen. Väldigt sällan har vi planerat eller ens tänkt på vad som händer sen, efter operationen... att livet skulle kunna fortsätta. Men nu är vi där, efteråt. Och det känns ganska märkligt. Som om vi tappat det korta perspektivet och det så viktiga nuet. Försöker ibland lösa hela livet på en gång...
Men som sagt. Vi börjar vänja oss och dagarna rullar på oavsett. Lille E har träffat sin sjukgymnast (som tyckte hans ärr var bland de finaste hon sett så kort efter op!) nu i veckan men annars är det lugnt på habiliterings- och sjukhusfronten. Det blir mer sen, nästa år...
...nu sover lille E och jag ska passa på att klippa, klistra och skriva klart julkorten. Men adventsstjärnorna som inte kommit upp än får nog vara det här året.
I år ska jag nog vara lite mer vaken på julafton...
5 kommentarer:
Lilla, lilla tomtenissen! Vilken fin bild.
Förstår att det känns lite märkligt när ni så länge levt med denna väntan. Men så skönt att operationen ligger bakom er nu!
Och även hos oss fattas adventsstjärnor...
Kram
Vilket rofyllt kort! Det ser så skönt ut. Strunta i adventsstjärnor och njut av julen istället. Önskar Er allt gott! Anitha
Ja, visst är det ett fint kort! Från förra julen, tror det är brorsan som fotograferat...
Och de adventsstjärnor som inte kommit upp har vi lagt undan (några är uppe liksom en och annan ljusstake) Det blir ju jul varje år så vi spar dem till en annan gång!
God Jul
Tack för det finfina julkortet på E! Hoppas ni får en skön julledighet, min har precis börjat! Kram Å
Tack själv Åsa, det kom en bild på dina söta nissar i brevlådan igår! Julkram
Skicka en kommentar