söndag 27 februari 2011

Hunger

Här är det är minsann inge fel på aptiten... Lille E är inne i en riktig ätarperiod. Så länge det inte rör sig om yoghurt. Då skriker han som en stucken gris (ja, sen igår illafall). Och mer än en halv flaska välling på morgonen kan också kvitta. Men mat, lagad mat, tackar han inte nej till.

Innan middagen, tidigare ikväll, visste hungern inga gränser... lasagnen, en av hans favoriter, påbörjades lite för sent. Det fick vi klart och tydligt veta. 20-25 minuters skrik och gråt och rör-mig-inte medan formen var i ugnen. När han sen såg att pappa höll på att göra i ordning en portion byttes gråten mot glada tillrop och en liten E som satt och studsade av förväntan i stolen. Skönt när det är så lätt att råda bot på ett dåligt humör!

torsdag 17 februari 2011

Tillbaka på banan.

Nu är han sig lik igen, lille E. Äter bra och dricker bra igen och magen är nästan i form. Skönt tycker vi alla! Och så är han tillbaka på förskolan. Tror att han längtat...

fredag 11 februari 2011

Det ger sig inte.

Vad det nu är. Ingen feber. Snorig. Lite hostig. Vill vara i fred, leka själv. Dricker gärna välling på morgonen men vägrar all annan dricka. Äter ganska bra. Ibland utan trugande, ibland efter massor med försök. Vägrar medicin. Så fort den röda lilla sprutan åker fram börjar gallskriket. Kanske ont i halsen...

Märker hur bortskämda vi är med att det bara rullar på. Med mat och medicin. Bara maten är tillräckligt finfördelad och lite lagom såsig så slinker den ner. Och medicinen tar han i normala fall utan att blinka. Gapar när den lilla sprutan kommer fram. Längtar tillbaka.

tisdag 8 februari 2011

Det ena avlöser det andra.

Vi mår lite bättre nu. Vi vuxna. Men lille E passar på att dra ett varv till. Inte med kräksjuka dock, tack och lov. Nä, nu hostar och snörvlar han... hoppas, hoppas att det är snabbt övergående.

måndag 7 februari 2011

Bläää

Lagom till helgen tog lille E med sig vinterkräksjukan hem från förskolan. Det blev en ganska trist och bitvis plågsam helg. Nedbäddade alla tre. Som jag längtade ut i solen...

torsdag 3 februari 2011

Vi var hos doktorn igår...

.... och dr S föreslog en liten höjning av epilepsimedicinen. Hoppas det får effekt. Annars var allt lugnt och som vanligt. Lille E ville inte låta sig undersökas så speciellt mycket (men visade med en nöjd min upp hur bra han är på att klappa händerna). Vägd och mätt blev han i alla fall. Hela 95 cm lång är han nu, lille E. Inte konstigt att vissa tröjor börjar flagga...